Jag sitter här och riktigt plågas idag.
Jag är så trött så ögonlocken hänger ner på halva ögat.
Sov ända till kl. 11, men ändå är jag seg och trött som bara den!



Åhhh.. jag orkar inte prata och varje gång en kund säger va? så säger jag orden tystare och tystare, bara för att göra allt mer omöjligt!
Jag irriterar mig på gamla tanter som ringer in på väckning och repeterar sitt nummer 5 gånger och frågor om jag fått numret?! (numret kommer in automatiskt)
Varför tror så många äldre gubbar om de pratar med lite ljusare röst och slänger in några fina kommentarer att jag ska bli glad. Jag tycker bara de är patetiska och äckliga.
Jag ryser av tjejer som skriker eller säger hej hej i slutet av ett samtal med den gällaste röst de kan.

Hur dum får man va om man frågar tex efter en Ingrid Svensson och inte säger något mer. Då säger jag oftast att det finns för många så jag inte alls kan se. Då fattar de äntligen att de ska säga en ort/stad!

Jag blir arg på mig själv när jag tror att jag vet riktnumret för en ort och sen visar det sig att det inte var rätt, så jag måste ändå skriva ut hela ortnamnet.

Idag är inte min dag alls. Jag skulle hellre brännas på bål idag än att jobba här!

Nu är det en störig kille som studsar en tennisboll i golvet hela tiden när han inte har kund. Typiskt svensk som jag är vågar jag inte säga till honom. Mest av allt skulle jag vilja skrika rakt ut att han ska hålla käften. Fy fan!